Tjej

Jag hatar när någon placerar en i ett fack. T.ex. brukar Ricardo kalla mig för jävla svenne. Det är nog det mest provocerande (och han vet det) för jag är typ inte svensk samtidigt som jag är ganska svensk. När jag var liten så hyste jag ett enormt svenneförakt för de "svenskar" jag var hemma hos då på 80-90-talet hade pedantiska hem, plastblommor, kopparprydnader på köksväggen, en porslindalmatiner i verklig storlek bredvid videon och TV:n och typ grå skinnsoffa och badkar med inbyggda bubblor. Det var en liten del utanförskap (p.g.a. hippiefamilj utan TV, vegetarianer, finnar, ej gifta föräldrar, stökigt hemma, inga snowjogggers utan typ Graningekängor (Obs! Är mycket tacksam för det 'i vuxen ålder')), en liten del avund och en stor del förakt för den perfekta ytan redan som 8-åring. Samtidigt så älskar jag Sverige för många saker som att det finns lagar mot diskriminering, att Sverige är relativt humant i vissa flyktingfrågor, välfärden, allas möjlighet att studera o.s.v. Så jag är både svenne och inte.
När jag var ung/dum och hade svart hår brukade folk skrika "jävla punkare" eller "jävla satanist" och man ba whatevz men blev ändå lite irri. Sen när någon syntare ba "jävla indiepoppare" så ba "nä!" för man var inte nöjd, för man var så mycket mer än så och lyssnade lite på indiepop men också på tysk retrobody. Och frågan när någon ba "vad är du?" och syftar på stil. Man ba ._. Tycker att det är jobbigt när någon frågar "Vad lyssnar du på för musik?" också för då blir det genast generaliseringar om man säger Kent, BD och Placebo. Jag kunde ju lika gärna säga Leonard Cohen, DAF och Mickey Avalon.
Hatar också att någon ba du är en tjej och man ba "nej!" och "ja!" samtidigt. För man är ju det, men man är kanske inte hela paketet tjej. Man är inte alla tjejer på hela jorden. Man kan inte svara för allt och följer inte alla tjejnormer (hamdullah).
Jag umgås dock med fina männsikor som skiter i om man är svensk, tjej, hetero, lösaktig, punkare eller vad fan som helst. Det är väldigt skönt men det är lite jobbigt när man träffar någon från resten av världen som gärna vill lägga en i en byrålåda med en etikett på.