fredag 16 december 2011

Lund 2002

Nu skall vi gå en promenad längs minnenas allé. Året är 2002 och jag har kommit hem från Frankrike och varit hemma under sommaren och halva hösten. Min kusin som jag bodde med i Frankrike och såg varje dag bor i Lund medan jag bor i Uppsala och vi har inte setts på länge. Nu är det äntligen dags! Peppen är enorm på tåget mot Lund. Väl där möter min kusin mig och mitt emot stationen ligger Systembolaget. Hon fyller 20 om ett par månader så jag får gå in och handla.
- Vad ska jag köpa då?
- Äh, ta nå't!
Nå't blir 6 starköl (50 cl, vad trodde ni) och 6 dynamitöl - 7,2 %! Vi går på stan och jag köper att par nya byxor. Vi kommer hem till hennes korridor som tillhör den bratigaste nationen i Lund och ska äta middag. Eftersom vi är så uppspelta över att inte ha setts på flera månader varken orkar eller vill vi laga middag utan äter varsitt paket svampnudlar och sköljer ned med starköl. Vi dricker ölen snabbt och glatt och babblar som bara vi kan och allt är frid och fröjd (?). Vi ramlar ned på stan och ska in på Ariman men min kusin har glömt sitt leg. Vi vinglar hem över kullerstenarna och hittar en gullig cocker spaniel på vägen. Jag minns att jag nästan sitter ned på marken och gullar med glad hund (men ej så glad matte/husse kan man tro). Nåväl, vi får tag på leget och är tillbaka på Ariman, kommer in! I något skede har vi också ringt vårt stammishak i Frankrike från min kusins mobil. På Ariman är vi så jobbiga som bara vi kan vara. Vi träffar något band. Det minns jag för att jag länge hade ett telefnnummer på mobilen till "Blue Avenue". Minns att de satt på scenen längst in och att jag hade vissa svårigheter att ta mig upp dit. 
   På vågen hem från Ariman händer i alla fall följande; jag ligger ned på marken med en otänd cig och ansiktet rakt ned i en sådan här lampa:
Min kusin ba "men vad gööööör du?!"
- Ja schka baja tända min schigg ...

Ja, och det där, att ligga på kullerstenen på en gata i Lund med en otänd Lucky Strike och tro att en lampa är en marschall* är något som jag alltid kommer att minnas när jag ser en sådan lampa. Kvällen var inte riktigt slut där - stay tuned för den rafflande fortsättningen!


*vilken JÄÄÄVLA tur att det inte var en marschall, fatta brännskadorna?

1 kommentar:

L sa...

hahah härliga minnen! Jag har för mig att det var på väg till Arimans som du skulle tända ciggen på den. Jag minns av förklarliga skäl inte så mycket hemgången (förutom att jag vid något tillfälle inte hade någon aning om var vi var någonstans. fast vi kom ju hem så småningom, det minns vi!) Tur att man är lite mer förståndigare nu...