torsdag 19 september 2013

Att vara med henne är som att delta i ett krig

Det är så mycket ilska, sorg och bråk nu med Kaja. Det är inte ha mat, inte ha kläder, inte sova, inte sitta, inte ha pyjamas, inte borsta tänder, inte vara på förskolan. Typ allt det vi gör en dag med andra ord ...

Imorse var det små protester och slabb vid frukosten, och vid tandborstningen, men helvetet brakade inte loss. Till och med påklädningen gick bra, och där har hon verkligen varit jävlig senaste dagarna. När vi skulle gå var det "inte sitta i vagnen heller" men utan egentlig emfas och när jag tvångsbältat henne där accepterade hon sitt öde i tysthet. 

När vi kom till förskolan däremot ... "Sitta i vagnen! Jag vill gå hem! Inte vara på förskolan! VRÅÅÅÅÅL!" Lät henne vråla medan jag bäddade hennes vagn och så, men det fortsatte och blev inte bättre av att "fel" förskollärare tog emot. Hon fick slita loss Kaja, som skrek och var helt röd, från mig och i det skicket lämnade jag henne.

Jag blev dock inte ledsen själv utan irriterad på detta konstanta motstånd. Sedan fick jag dåligt samvete, såklart, och började tänka att Kaja tror att jag inte älskar henne, att hon kommer att bli känslomässigt störd och så vidare. 

Jag ringde dit och då hade Kaja sett sin favoritförskollärare genom ett fönster och fått komma till henne och treåringarna och var nöjd. 

Men alltså. Hur länge kommer kriget om vardagen pågå? Tills hon blir fyra? *beställer stesolid online*
Det regnar och så här ser köksbordet ut. 

Inga kommentarer: