KÖRKORT

Idag fick jag mitt körkort TILL SIST. Eller det verkar vara mer regel än undantag att ta det på andra uppkörningen här, så så hopplös är jag väl inte. Jag var ytterst nervös – mer nervös denna andra gång än den första. Jag skakade och mådde lite illa i början. Jag råkade göra två korkade grejer, ett vid ett körfältsbyte och ett när jag skulle göra en vänstersväng, men ingen var så korkad att jag inte blev godkänd.

Jag blev asglad efteråt och cyklade runt och log. Jag gick och köpte massa naturgodis och frukt till mina elever och kollegor som hejat på mig. Sedan började jag tänka på pappa och att han skulle ha blivit glad och stolt, men nu är han istället död och så började jag gråta. Jag skulle till jobbet så det måste jag genast sluta med.

Ja, men sedan så köpte jag även presentkort på böcker till mina körlärare och fula tack-kort och när jag skulle hitta adresserna till trafikskolorna så såg jag att min senaste körlärare var doktor i trafikpsykologi. Lyxigt att få ett sådant proffs va?

Nu ska jag köra till min kompis Daniela (som inte har fått något erkännande för att hon gissade Ilons födelsedag rätt) och lämna några grejer. Jag ska åka dit ensam i en bil. Kommer antagligen att bajsa på mig så jag ska plasta in förarsätet i förebyggande syfte. Färdvägen innefattar cyklister, vänstersvängar och en massa annat livsfarligt. Ja fy fan. Vi hörs väl om jag överlever.